När tvivlet tar överhanden
Nu har verkligen den där ångesten i magen börjat slå rot. Ibland känns hela min utbildning så meningslös. Jag vet ju att ingenting man lär sig är onödigt och jag har 105hp. När denna termin är slut har jag 135hp, om jag lyckas med uppsatsen vill säga. Det känns bra att veta att jag har poäng som jag faktiskt kan visa upp. Men just nu känns det bara "jaha". När jag väl blir klar så undrar jag vem som vill anställa någon med en kandidatexamen i religionsvetenskap. Vart kan jag ens söka jobb? Jag måste ju fortsätta studera även efter examen. Detta är ett faktum. Och jag bli så stressad och frustrerad över det. Visst, jag visste redan innan jag började att jag inte "blir något" men det är nu det börjar gå upp för mig vad det innebär. När jag har tagit examen skulle jag gärna läsa beteendevetenskap i ett år. Men det är ju långt kvar dit.
I höst vet jag inte vad jag vill läsa. Jag har mailat en kille på institutionen (som aldrig svarar!!) och frågat om jag måste läsa religionskurser. Om jag måste det så vet jag ju vad jag måste läsa, men om inte, så har jag ingen aning. Jag vill inte läsa några mer religionskurser på LiU, det finns inga roliga kvar. Men å andra sidan har jag inte hittat några andra kurser heller. Det känns väldigt dumt att läsa i höst bara för läsandets skull. Så som det känns nu vill jag inte läsa någonting.
Alexander kommer gå i skolan minst 4½ år till. I en annan stad. Visst, jag borde ju ha vant mig, vi har haft det så i 2½ år. Men ni anar inte hur jobbigt det är emellanåt. Att ha det såhär i 4 år till skrämmer mig. Det vill jag inte. Så vad ska jag göra? Jag vill så hemskt gärna flytta med Alexander när han börjar universitetet i höst (förhoppningsvis). Göteborg eller Stockholm vore inte helt fel. Men vad ska jag göra där? Jag skulle ju kunna studera och jobba. Läsa någon kvällskurs en dag i veckan. Men då måste jag ju ha jobb med.
Om jag flyttar med Alexander i höst så skjuts ju hela examen upp. Men det kan jag ju ta tag i senare. Usch, fattar ni att jag är frustrerad? Jag har ont i magen och känner stressen i hela kroppen. Vem vet, den där kända väggen kanske närmar sig.
Oj, duktigt av er som läste enda hit :) Blev ju rätt långt.
Nu ska jag fixa en kopp grönt te och se "det okända".
/Tina
Jo då allt är bara bra här oxå :) Åh det Okända, mitt favorit program, såg oxå det igår!! :) Hade bra! Kram!
Hmm, jag är ju inte direkt någon som brukar ge dig goda råd om varken det ena eller det andra..men jag har ju en åsikt som du kanske vill höra?
Jag tycker att du ska följa ditt hjärta!! I alla avseenden... Hur som helst så är det väl Alex som är det viktigaste i ditt liv inte religionspoäng! eller hur. När du nu har "hittat rätt" vad gäller partner, så prioritera ER! Skolor finns överallt, men Alex finns ju bara på ett ställe, där han ska plugga. Om det du pluggar nu inte är 100% rätt, så kanske du snubblar över en kurs nära Alex som ÄR helt rätt och allt lixom faller på plats! Om du har ångest när du inte är med Alex, så kanske inte ditt beslut kommer bli så svårt?! Förresten du som är så snygg kan säkert få ett jobb i någon kläd-Butik om du skulle vilja! Det löser sig alltid!
(Ja, så tycker jag! Du fattar nog ett bra beslut!)
/Kram Moster M